Ibland är det bara positivt att vara perfektionist. Ibland inte lika mycket. Som när man "råkar" sitta i sex timmar med en karaktär bara för att den är så detaljerad och man inte är nöjd med mindre än att den blir i princip perfekt. Men sjukt nöjd belv jag i slutändan.
Det finns ett original om ni undrar vad det föreställer:
